Blogginlägg -
Fornfynd vid kabelgrävning i Igelösa
När vi gräver ner högspänningskablar i marken får vi ett säkrare elnät för framtiden - men vi lär oss också mer om vår trakts historia. I Odarslöv och Igelösa gjordes ifjol intressanta arkeologiska fynd.
Långt innan grävmaskinen satte sin skovel i myllan i april ifjol förstod Skånska Energis projektledare Daniel Schönström att 2016 års etapp skulle ta sin tid. Det vill säga 2016 års etapp av arbetet med att ersätta högspänningsnätets luftledningar med kabel i marken.
- Sträckningen vi planerade löpte genom fyra olika fornlämningsområden kring Odarslöv och Igelösa, och Länsstyrelsen beslutade om schaktningsövervakning, berättar Daniel.
Kunskaper om trakten
Schaktningsövervakning innebär att arkeologer är med under grävarbetena för att dokumentera eventuella fornfynd och för att titta närmare kring lämningar som bedöms som intressanta.
- För mig som har ett effektivt genomförande av projektet i fokus kan det kännas lite frustrerande när arbetet måste stanna upp… men det är bara att gilla läget. Samtidigt är det förstås väldigt roligt att vi kan bidra till ökade kunskaper om traktens historia.
Värdefullt titthål
Att bygden kring Lund och Kävlinge, som är Skånska Energis nätområde, bär på lång historia och ett rikt kulturarv vet nog de flesta. Igelösa och Odarslöv ingår i Riksantikvarieämbetets riksintresse för kulturmiljövård, och i området finns talrika fornlämningar från stenåldern och framåt. De fyra fornlämningsområdena som berördes av kabelgrävningen var tre medeltida bytomter och en förhistorisk boplats.
- Kabelgrävningen ger oss ett värdefullt titthål ner i fornlämningsplatserna. Vi gjorde många intressanta fynd under schaktningsövervakningen, särskilt vid Igelösa, säger Caroline Hulting Lindgren från CMB Uppdragsarkeologi som var arkeologen på plats.
Från stenåldern till idag
I schakten genom Igelösa bytomt hittade arkeologerna stolphål från åtminstone fyra olika hus från järnåldern och medeltiden. Bland de lösa fynden fanns en pilspets av flinta från yngre stenåldern och keramikskärvor och en vävtyngd från järnåldern. Det kanske mest iögonfallande fyndet var en liten silverpil i miniatyr; tre och en halv centimeter lång och gjord av omvikt, tillplattad och veckad silvertråd med en ögla i ena änden och en pilspets i den andra. Med ledning av ett liknande fynd i Ängelholmstrakten tros pilen härröra från 1000-talet eller 1100-talet.
- Fynden visar att de medeltida bytomterna i hög grad också haft förhistorisk aktivitet, och att Igelösa varit en attraktiv boplats under mycket lång tid. Här har bott människor från yngre stenåldern in i vår tid. Det innebär i runda slängar fem tusen år av Igelösabor, det.
FAKTA
- Vid alla större gräv- och schaktarbeten måste Länsstyrelsen underrättas och ge klartecken.
- Vid grävning i fornlämningsområden är schaktningsövervakning, d v s att arkeologer är med under grävningen och dokumenterar fornfynden, en vanlig åtgärd.
- Vid grävning i ”vanlig mark” är vi skyldiga att rapportera alla eventuella fornfynd till Länsstyrelsen.
- De arkeologiska undersökningarna bekostas av Skånska Energi.